Barn i behov av särskilt stöd


SOL & DURS HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

 

FÖRSKOLA Skollagen kap 8 § 9:

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

 

Nyckelord:

1. UPPMÄRKSAMMA

2. INFORMERA

3. KARTLÄGGA

4. DOKUMENTERA

5. ÅTGÄRDA

6. UTVÄRDERA

 

Arbetsgång:

1. Personal uppmärksammar problem.

2. Förskolechefen informeras.

3. Arbetslaget informeras och kartlägger problemet.

4. Vårdnadshavare informeras

5. Åtgärdsplan upprättas gemensamt med vårdnadshavare. Kopia på planen lämnas till föräldrarna. Vid behov, kontaktas specialpedagog och/eller representant för BHV

6. Originalet lämnas till förskolechefen för arkivering.

7. Åtgärdsplanen följs upp vid utvecklingssamtal eller särskilt samtal och dokumentation sker fortlöpande

 

SYFTE MED HANDLINGSPLAN

Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra en dokumentation över överenskommelsen mellan hemmet och förskolan.

Handlingsplanen ska vara ett arbetsverktyg i den pedagogiska verksamheten och utvärdering av förskolans insatser. Den utgör även en viktig del i kommunens resursfördelning.

Handlingsplanen hjälper pedagogerna att bli mer medveten om hur de kan anpassa verksamheten för barnen. Detta främjar förändringar i den pedagogiska verksamheten, lärandemiljöer, personalens förhållningssätt, samt befrämjar inkluderande lösningar.

 

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

Identifiera barnets behov, planera, sätta upp realistiska mål på kort och lång sikt, samt utvärdera insatserna och följa upp resultaten av dessa.

• göra en noggrann kartläggning utifrån barnets vardag i förskolan

• göra en noggrann analys och problemformulering, för att skapa adekvata stödinsatser för barnet.

• skapa en helhetsbild där föräldrar och pedagoger kommer till tals

• genom dokumentation göra föräldrar delaktiga i beslut och förtydliga ansvarsfördelningen

• samordna resurser för att arbeta mot ett gemensamt mål

 

VÅRA STYRDOKUMENT SÄGER

SKOLLAGEN 8 kapitlet, Förskola

9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra, skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

 

FÖRÄLDRASAMVERKAN

Föräldrarna utgör en viktig del i arbetet med barnet och som delaktiga i upprättandet av handlingsplanen. Föräldrarna ska genom förskolans profession, förklaringar och synpunkter ta ställning till förskolans insatser och värdera vad de själva tycker verkar bra för deras barn. Föräldrarna är de som känner sitt barn bäst och skall ha det som utgångspunkt inför ställningstagandet. Pedagogerna är de professionella och skall därför kunna beskriva hur de på bästa sätt kan hjälpa barnet.

 

PROBLEMANALYS

För att göra en noggrann analys och problemformulering är det viktigt att ta reda på vad det är som inte fungerar för barnet i den dagliga verksamheten på förskolan. Och vid vilka situationer det ställer till problem.

 

BARNETS STARKA OCH POSITIVA SIDOR

Barnets möjligheter till utveckling påverkas av barnets styrkor och positiva sidor. Det är viktigt att belysa detta för att se vad som kan väcka intresse hos barnet och som barnet kan använda sig av för att kompensera sina svårigheter. Det är viktigt att förskolan ser barnets starka sidor för att stärka barnet i sin utveckling.

 

MÅLFORMULERING

Utifrån den pedagogiska kartläggningen och analysen sätter man upp konkreta mål som skall uppnås på lång och kort sikt.

 

ANSVARSFÖRDELNING

Handlingsplanen skall tydligt beskriva vilka metoder/åtgärder förskolan tänker vidta för att på bästa sätt stötta och hjälpa barnet vidare i utveckling utifrån individens förutsättningar. Föräldrarna ska själva kunna ge förslag på hur de vill hjälpa och stötta sitt barn. Handlingsplanen skall tydligt beskriva vem som har vilket ansvar, för de olika åtgärderna.

 

VILKA SKALL SKRIVA UNDER HANDLINGSPLANEN

Förälder/ar och ansvarig pedagog skall skriva under handlingsplanen. Förskolechef skall ta del av programmet och signera den.

 

UTVÄRDERING

Utvärdering innebär alltid en bedömning av kvalité. Det kan finnas flera avsikter t.ex. anpassa metoder och förskolemiljö efter individuella behov. Det finns också ett kontrollerande syfte, att se om man uppnått uppsatta mål. Resultaten jämförs med genomförda insatser. Har nuläget som var utgångspunkten för planeringen förändrats, stämmer det överens med föräldrarnas syn och de långsiktiga målen. Har inte målen uppnåtts bör man ställa sig frågan VARFÖR?

 

VILKA SKALL TA DEL AV HANDLINGSPLANEN

Originalet skall alltid finnas hos Förskolechefen så att ingen obehörig har tillgång till handlingsplanen. Vårdnadshavare och ansvarig pedagog skall ha varsin kopia. Ansöker förskolan om tilläggsbelopp ska handlingsplanen bifogas ansökan om tilläggsbelopp.

 

HUR SKALL HANDLINGSPLANEN HANTERAS ADMINISTRATIVT?

Handlingsplanen är en offentlig handling som berörs av sekretesslagen eftersom det rör barnets personliga förhållanden. Handlingsplanen skall därför förvaras så att ingen obehörig kan ta del av den utan att det enskilda barnets föräldrar givit sitt tillstånd.

 

SEKRETESS

Handlingar som upprättas i en kommun och som förvaras där, är allmän. Juridiskt sett är handlingsplanen således en allmän handling. Alla uppgifter som rör enskilt barns personliga förhållanden i detta dokument kan sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Ju mer integritetskänslig en uppgift är desto strängare är sekretessen.

En handlingsplan är en allmän handling när ärendet, som det tillhör, är slutbehandlad.

En handling som är under arbete, dvs. arbete och beredning pågår, räknas däremot inte som en allmän handling. Pedagogens fortlöpande anteckningar om barnets prestationer eller iakttagelser till stöd för kommande utvecklingssamtal med föräldrar är inte att beakta som allmänna handling.

All sekretess kan dock upplösas genom samtycke med den enskilde. Ett sätt att lösa informations och sekretessproblem är att skaffa samtycke av den som berörs av att uppgiften, vilket naturligtvis kan ske när förälder deltar i samtalet.

 

HUR SKA HANDLINGSPLANEN SKRIVAS?

BARNETS STARKA SIDOR

De starka sidorna skyms av en mängd svårigheter, men alla barn är bra på något. Det är viktigt att hitta något positivt att bygga vidare på.

Intresse

Vad engagerar och motiverar barnet i den dagliga verksamheten? Kreativ förmåga, intellektuell förmåga? Vad finns att bygga vidare på?

Social kompetens

Turtagning? Barnets förmåga till empati för barn/vuxen? Hur fungerar barnet i t.ex. rollek – lekkoder? Hur fungerar barnet ute/inne? Hur ser kontakten ut med andra barn/ vuxna?

Språket

Hur,Var och När kommunicerar barnet och med vilka?

Fysisk förmåga

Hur fungerar barnets fin- och grovmotorik?

Självuppfattning

Hur är barnets självbild? Vad upplever sig barnet ha för starka sidor? Vilken kroppsuppfattning har barnet? Koncentrationsförmåga? Vad fångar barnets intresse? När kan barnet koncentrera sig en längre stund?

Rutinsituationer

Hur klarar barnet av övergångar och rutinsituationer vid t.ex. måltider, toalettbesök, vila, av och påklädning samt lämning och hämtning?

 

BARNETS SVÅRIGHETER

Social kompetens

När och hur leker barnet med andra – fler än en? Hur är kontakten med andra barn och vuxna? Visar barnet empati för barn och vuxna? Hur fungerar barnet socialt ute/inne?

Språket

Hur kommunicerar barnet; genom kroppsspråk, ögonkontakt, mimik, läte eller tal? Finns en språkproblematik – beskriv vad den består av.

Fysisk förmåga

Hur fungerar barnets grov och finmotorik?

Självuppfattning

Hur är barnets självbild? Vad upplever sig barnet ha för svårigheter?

Koncentration

När kan barnet koncentrera sig? Är barnet impulsivt?

Rutinsituationer

Hur klarar barnet av övergångar och rutinsituationer vid t.ex. måltider, toalettbesök, vila, av och påklädning samt lämning och hämtning?

 

MÅLFORMULERING

De mål som sätts upp måste vara rimliga att nå inom en överskådlig tid. Alla mål måste vara utvärderingsbara.

Strävans mål

Långsiktiga realistiska mål, som vi hoppas går att uppnå.

Delmål

De mål som sätts upp måste barnet kunna uppnå inom rimlig tid. Barnet måste få känna att det lyckas.

Åtgärder

De bakomliggande orsakerna till barnets svårigheter måste först identifieras. Vad som skall åtgärdas måste klart framgå. Skrivningen skall vara tydlig och enkel. Arbetet som gjorts kan då enkelt utvärderas Handlingsplanen skall tydligt beskriva vilka metoder/åtgärder förskolan tänker vidta. Detta för att på bästa sätt stötta och hjälpa barnet vidare i utvecklingen utifrån barnets förutsättningar. Föräldern skall ges möjlighet att påverka innehållet i handlingsplanen.

Ansvarsfördelning

Det måste finnas namngivna personer som ansvarar för de olika delarna i en handlingsplan. Detta är mycket väsentligt för genomförandet.

Utvärdering

måste finnas ett fastställt datum för utvärdering, som alla delaktiga noterar. Det är viktigt att alla förbereda sig inför mötet. Utvärdering skall ske minst två gånger per termin. Barnets svårigheter och framgångar är avgörande för hur ofta utvärderingen ska ske.

Se till att alla inblandade är delaktiga

Handlingsplanen som presenteras för föräldrarna ska inte vara helt färdig. Föräldrarna ska känna att de kan förändra eller påverka handlingsplanen. Vi ska stimulera föräldrar till att komma med egna synpunkter och förslag.