Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering


Likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Datum Författare Versionsnummer Kommentar
2020-08-17 Therese Hall 1.2 Tredje versionen
2021-09-09 Therese Hall 1.3 Fjärde versionen

Inledning

Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567) ställer krav på att huvudmannen för varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Huvudmannen i en fristående förskola är förskolans styrelse.

Huvudmannen ska
  • se till att förskolor och skolor genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
  • se till att förskolor och skolor årligen tar fram en plan mot kränkande behandling.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som förskolor och skolor tänkt påbörja eller genomföra under det kommande året. Efterföljande årsplan ska innehålla en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts.

Huvudmannen är också skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

I planen framgår hur arbetet genomförs samt rutiner för eventuella åtgärder. Arbetet handlar om att främja likabehandling förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt hur barns integritet tas tillvara på förskolan.

Diskrimineringslag (2008:567) Svensk författningssamling 2008:2008:567 t.o.m. SFS 2017:1128 – Riksdagen

Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 – Riksdagen

Förskolans värdegrund/ vision

På Sol och Dur är en gemensam värdegrund viktig. Den förmedlar en trygghet och norm för hur vi bemöter barn, föräldrar och varandra.

Vi utgår ifrån att alla, barn som vuxna, är unika, kompetenta, nyfikna, vetgiriga, motiverade och intresserade. Alla människor, liten som stor, är lika mycket värda och ska behandlas på ett likvärdigt sätt utifrån sina förutsättningar och behov.

Vi bemöter alla barn, föräldrar, medarbetare och andra vuxna på ett sätt så varje individs egenvärde och synpunkter respekteras.

Alla ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. Barnen ska kunna påverka sin egen förskolevistelse genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser.

Definition av begreppen

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn/vuxen sämre än andra barn/vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

De sju diskrimineringsgrunderna är:

– kön

– könsöverskridande identitet eller uttryck

– etnisk tillhörighet

– religion eller annan trosuppfattning

– funktionshinder

– sexuell läggning

– ålder

Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när förskolan tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller viss ålder.

Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Annan kränkande behandling

Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet. Med mobbing avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks.

En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Befogade tillsägelser

En befogad tillrättavisning får användas för att upprätthålla en god miljö utan att man kränker barnet.

 

Planen gäller från

September 2021

Planen gäller till

Augusti 2022

 

Barnens delaktighet

Trygghetsvandringar ska genomföras för att uppmärksamma hur barnen uppfattar sin miljö. Regelbundna värdegrundssamlingar tillsammans med barnen genomförs, där utgångspunkt handlar om att föra diskussioner kring valda områden. Det finns material förberett att arbeta med, t.ex. kort med dilemmafrågor, bilder att samtala kring osv.

Sagor och andra berättelser skapar samtal för att lyfta ämnet vidare. Arbetet anpassas efter mognad och ålder.

Observationer på det sociala samspelet görs kontinuerligt under läsåret. Detta sker på grupp och på individnivå.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Under föräldrarådet som sker en gång per termin finns tid att lyfta frågor som rör genomförandet av handlingsplanen. I detta forum är föräldrarådsrepresentanterna språkrör för övriga familjer.

Resultatet på förskoleundersökningen ligger till grund för förskolans arbete kring trivsel, trygghet och likabehandling. Här har föräldrarna möjlighet att påverka utvecklingsområden för framtida handlingsplan.

Personalens delaktighet

Reflektioner på resultat från förskoleundersökning, observationer på barngruppen, trygghetsvandringar osv ligger till grund för beslutet av de insatser som ska göras under kommande läsår. Genom diskussioner beslutas tillvägagångssätt samt behov av eventuella åtgärder, tex fortbildning, planering av miljö, planering av grupper osv.

Genom kontinuerliga “nuläges – diskussioner” på b.la APT säkerställs att handlingsplanen är ett levande dokument.

Förankring av planen

Under förskolans alla planeringsdagar är handlingsplanen en stående punkt på agendan för att säkerställa att den efterföljs och är en stående del av utbildningens innehåll.

Handlingsplanen läggs upp på förskolans hemsida.

Barnen blir delaktiga genom att vi för diskussioner och reflekterar över värdegrundsfrågor, jämställdhet mm kontinuerligt.

Varje höst startar vi upp med fokus på likabehandling. Här lyfts framför allt det främjande arbetet som beskrivs i planen.

Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn, mellan barn och barn samt mellan vuxen och vuxen som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationen, vid konfliktlösning och i förskolans projektarbete.

Pedagogerna på förskolan arbetar för att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra, förstå varandra och ta ansvar för sina egna handlingar.

Pedagogerna i förskolan är goda förebilder och arbetar för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen – vuxen, barn – barn, vuxen – barn. Både vuxna och barn är verktyg för att förmedla viktiga värden.

Arbete för att främja likabehandling på förskolan

Vårt arbetssätt bygger på att alla vuxna har ansvar för alla barn. Barnen ska vara trygga i förskolans miljö, trygga med sina kompisar, trygga i bemötandet från pedagoger samt sina egna och andras föräldrar. Vi vuxna arbetar för att vara goda förebilder och för att vara medvetna och vårt eget agerande i alla vardagssituationer.

Vi arbetar genom att främja likabehandling genom att:

  • Vara respektfulla mot varandra, gäller barn – barn, vuxen – barn och vuxen – vuxen.
  • Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
  • Uppmuntra självständighet och utveckla sin egen i
  • Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar.
  • Samtala med barnen om människors olika förutsättningar.
  • Samtal med barnen om att familjer kan se ut på många olika sätt.
  • Bejaka barnens förslag och idéer för att ge barnen ett ökat inflytande och delaktighet.
  • Utgå ifrån individnivå, behov och förutsättningar vid planering av verksamhet på alla plan (innehåll, material, miljö etc)
  • Stötta barnen i att hantera konflikter.
  • Kontinuerligt samtal i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer.
  • Uppmärksamma och tillgodose barns integritet.
  • Vid behov ta fram och arbeta utifrån ett åtgärdsprogram för barn i behov av stöd.

Arbete för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier på förskolan

Vi förebygger genom att:

  • Vara goda förebilder för barnen, mot kollegor samt mot föräldrar.
  • Ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar och ger barnen ökat inflytande.
  • Vi behandlar alla utifrån var och ens förutsättningar. Det kan betyda att vi agerar olika mot olika personer och är medvetna om att det ingår i vårt sätt att agera professionellt.
  • Engagerar oss i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika värde.
  • Arbeta med känslor och empati.
  • Vara närvarande och lyhörda i barngruppen.
  • Skapa förutsättningar för en god miljö ute och inne.
  • Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna.
  • Samverka med föräldrarna.
  • Regelbunden kompetensutveckling med t.ex. samtal om värderingsfrågor.
  • Omedelbart agera mot kränkande behandling.
  • Respektera varandra i arbetslaget – se varandras olikheter som något bra och dra nytta av varandras kompetenser.
  • Aktiviteter som främjar värdegrundsfrågor sker kontinuerligt.
  • Barnobservationer görs kontinuerligt under läsåret.
  • Respektera barns integritet.
  • Barnkonventionen används i vårt arbete.

Åtgärdande arbete under läsåret

Policy

Det råder noll tolerans mot kränkande behandling och diskriminering på förskolan Sol och Dur.

Här beskrivs eventuella åtgärder/ förbättringsområden.

Under kommande läsår är våra områden dessa:

Resultatet från förskoleundersökningen är mycket positivt och vi ser inte att det är några direkta frågor vi behöver fokusera på under året.

 

Under hösten 2021 började 8 stycken nya barn på förskolan. Detta betyder att barngruppens sammansättning förändrats radikalt då nästan halva gruppen byttes ut. Med anledning av detta har vi valt att fokusera extra mycket på värdegrundsfrågor och väva in dem i vår undervisning under läsåret. På det sättet kommer vi skapa en trivsam och trygg miljö för alla barn.

Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling och diskriminering

Genom att:

  • Pedagogerna befinner sig alltid inom syn och/ eller hörhåll från barnen.
  • Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och kränkningar.
  • Vara närvarande och lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn.
  • Observera barnens samspel.
  • Samtal med barnen samt ta deras ord och upplevelser på allvar.
  • Ha en god uppsikt över de platser barnen vistas på.
  • Föra en daglig dialog med föräldrarna.

Utreda, åtgärda

Alla fall av kränkande behandling/ diskriminering utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas.

Arbetsgång barn – barn

Pedagogerna samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och genom att använda sig av frågorna;

  • Kan du berätta hur du kände?
  • Kan du berätta hur du tänkte?
  • Kan du berätta hur du tror att den andre kände sig?
  • Kan du berätta hur du kunde ha gjort istället?

Pedagogerna är medvetna om att samtal av detta slag kan vara svåra att föra med barn och jobbar därför mycket med dessa frågor i exempelvis projektarbetet och på samlingarna. Frågorna kan då också handla om mindre laddade ämnen. I det arbetet kan rollspel eller användandet av handdockor eller liknande vara ett bra hjälpmedel. Bra hjälpmedel i detta arbete är att använda sig av material som utgår ifrån barnkonventionen.

Vidare:

  • Rektor informeras
  • Rektor informerar huvudman (d.v.s. styrelsens ordförande).
  • Föräldrarna till berörda barn informeras.
  • Rektor och övriga pedagoger har ett gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter.
  • Dokumentationen förvaras inlåst.
  • Sker kränkningen systematiskt hålls ett nytt samtal med barnets vårdnadshavare. Åtgärdsprogram upprättas. Nytt samtal bokas in efter ca 2 veckor för uppföljning av åtgärdsprogram. Har ingen förbättring skett kontaktas specialpedagog i samråd med vårdnadshavare.

Arbetsgång vuxen – barn

  • När en vuxen, personal eller förälder kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
  • Rektor informeras.
  • Rektor informerar huvudman (d.v.s. styrelsens ordförande).
  • Ta den vuxne åt sidan och ställa frågor kring hur man uppfattat situationen; ”hur tänkte du– kunde du ha gjort på något annat sätt? Vad var det som hände? – varför agerade du som du gjorde?” Utgå från din egen känsla av situationen, hänvisa till hur du själv reagerade, samt vid behov hänvisa till diskrimineringslagen.
  • Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. Återkoppling till personalansvarig.
  • Personalen är alltid skyldig att göra en orosanmälan om misstanken finns att barn far illa.
  • Sker kränkningen systematiskt upprättas ett åtgärdsprogram för att följa handlingsplanen. Sker ingen förbättring kontaktas Diskrimineringsombudsmannen. Kontinuerlig dialog mellan rektor/ huvudman och berörd part.

Arbetsgång vuxen – vuxen

  • När en vuxen (förälder/ personal) kränker en annan vuxen (ex. personal) ska den som upptäcker det genast anmäla till rektor alternativt personalansvarig i styrelsen (vid behov annan ur styrelsen).
  • Huvudman informeras (d.v.s. styrelsens ordförande – eller annan lämplig kandidat)
  • Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur – frågor”, utgå från din egen känsla och uppfattning av situationen, samt vid behov hänvisa till diskrimineringslagen. ”Hur tänkte du när du agerade som du gjorde? Hur skulle du själv uppleva att bli utsatt på samma sätt? Hur hade du kunnat göra istället?”
  • Rektor/ personalansvarig ansvarar för att utreda, åtgärda och dokumentera.

Dokumentera, följa upp

Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning.

  1. Vad har hänt?
  2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling?
  3. Vem har anmält?
  4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?
  5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt?
  6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt.
  7. Tid för uppföljning.